Det skvallrande hjärtat

Edgar Allen Poe

Jag har precis läst ”Det skvallrande hjärtat”. En Novell skriven av Edgar Allan Poe.
Novellen berättas i jagperspektiv, han pratar om sig själv i både nutid och dåtid.

”Jag har varit och är fruktansvärt nervös, men varför påstår ni att jag är galen?”

Jag tycker att huvudpersonen uppfattas som psykiskt sjuk. Det tycker jag med tanke på att  han hör röster i huvudet, inbillar sig saker och är som person väldigt instabil. Han fick en känsla av att ”mannens” öga på något sätt fick blodet i hans ådror att isa, långsamt, mycket långsamt. Man får veta att han bestämmer sig för att göra sig kvitt ”mannens” öga. Allt detta tyder på att han är psykiskt sjuk. Jag tycker absolut inte att personen är trovärdig. Jag reagerade direkt på ett stycke från texten,

”Det blev högre och högre och högre! Men de bara log och fortsatte sitt vänliga småprat”

Jag anser att om en man hade betett sig som han gjorde, nervös och pratade högt och ljudligt för att dölja ljudet som bara han hörde. Då hade poliserna inte fortsatt sitt vänliga småprat utan direkt agerat och tagit in honom på förhör. Med tanke på vad man ser på tv, minsta lilla osäkerhet och poliserna agerar direkt. Därför börjar jag tro att mannen antingen drömmer alltihopa eller inbillar sig att det verkligen händer. Men tanke på hans psykiska sjukdom och hans beteende vore det inte alls konstigt om det var på riktigt för honom.
Men som sagt detta är inte trovärdigt alls. Finns inte en chans att polisen bara skulle sitta där och le medans han beter sig som en tokstolle.